torsdag 30 september 2010

Hundskall.

Kände redan igårkväll att något inte var som det skulle, då liten vaknade bara en liten stund efter han somnat, och var snorig och lite hes.
Han brukar sova från ca 19-06, och de nätter han grejar så brukar han börja runt 12-tiden.
Men igår kom han inte alls till ro, vände och vred sig, och gnydde.

Sen kväll började det. Det där hemskt ljudet man absolut inte vill höra från sitt barn.
Det där ljudet jag känner så väl igen, eftersom Noelle har haft det sedan hon var liten hon med.
Den förbannade falska kruppen.
Natten har bestått av "hundskall" och snörvel från lilleman, och som mamma ligger jag på helspänn och vågar inte sova med mer än ungefär 1/4 av hjärnan.

De nätter när han grejar utan direkt anledning är jag så mycket tröttare än vad jag är de nätter han är sjuk.
På något vis är det som att plikten sätter in, det är nu det gäller att skydda sitt barn från allt ont man kan.

Vi var hos doktorn innan och fick hostmedicin utskrivet, och nu hoppas vi på att det hjälper under nätterna så att vi slipper akutbesök med adrenalin via mask och allt annat som följer med på köpet.

Min minifis.
Mamma ska göra allt i sin makt för att försöka skydda dig från det lilla jag kan här i världen.
Och allt som jag inte kan skydda dig ifrån, ska jag försöka underlätta för dig.

Inga kommentarer: