En typisk tjej.

Vinterdäcken skulle bytas, och jag tog min chans att rymma hemifrån alldeles själv en stund.
Jag stannade vid stället och gick in i butiken, och när jag nämnde mitt ärende höjde mannen bakom disken ögonbrynen och förklarade tydligt att det bara var att köra in i verkstan.
En aning generad gick jag ut och tog min bil och började göra en supersväng mot verkstadsporten, då jag råkade nudda vid min ratt, och därmed tutan.
Just då råkade givetvis ett gäng verkstadskarlar befinna sig utanför, och bara någon meter ifrån min ljudliga tuta.
De gestikulerade, liksom "Vad är det frågan om?" och jag skämdes. Som jag skämdes..

Nu var det bara den sista svårigheten kvar, att köra felfritt upp på den där rampen, som råkar vara precis så bred som bildäcken..
Givetvis misslyckades jag. De fick stå flera stycken och lotsa mig fram, åt sidan, åt andra sidan och till slut var uppdraget slutfört.

Röd som en tomat stegade jag ur bilen, i skenet av allas suckande blickar.
Så idag var jag en sådan där som männen antagligen kallar en typisk tjej.
Helt disorienterad, helt aningslös om hur man beter sig när man byter däck.
I helt fel element.

En sak är säker, man ska inte tuta personalen i örat, och man ska kunna köra upp fint och världsvant på den förbaskade rampen.

Men jag erkänner, idag var jag en tjejig tjej.