Så var det det här med blogg. Kunde inte hålla mig ifrån det, så att starta en ny var en bra idé. Friheten att kunna pränta ner sina tankar och funderingar är underbart, så ett nytt försök kör vi på.
Soliga, underbara dag. Jag älskar våren och sommaren, det är som att en helt ny Rebecca tar form och lever ut. Att bara kunna gå rakt ut, utan att ta på varken halsduk eller vantar för att inte frysa halvt ihjäl.
Min älskade Nellan är på dagis, inskolningen är i full gång. Det går hur bra som helst, hon stormtrivs bland alla barn och leksaker. Lite värre är det dock för min del, idag var det tufft att lämna henne, även om det bara handlar om knappt en timme. Inte för att hon blir ledsen, nejdå, hon vinkar glatt och ger sin mamma en stor blöt öppen-munpuss, och ser ut som världens gladaste lilla trollunge.
Har jag sagt hur mycker jag älskar henne?
Tillräckligt många gånger för att ens någon ska kunna förstå?
Nu är det snart dags att kila ner och hämta lilla snorpis, och jag kan knappt vänta. Att komma dit och se henne skina upp som en sol och att få krama henne efter lite mer än en timmes tid, det är underbart. Sagt och gjort, nu ska jag gå i rask fart mot Femöringens förskola och få världens gosigaste puss!
Ha en fin dag, återkommer förhoppningsvis senare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar