Paus.

Här sitter jag och pausar en snabbis, medan fröken leker ute med Vegas, och lilleman lever jäkel på golvet här i rummet.
Numera ska han klättra överallt, och inte bara ställa sig upp mot saker, nej nej, utan han ska ställa sig PÅ saker.
Stenkoll på minikorven är det som gäller nu.
Han har ju inte riktigt balans till att släppa taget så som han gör, vilket som ni förstår, bidrar till lite blåmärken och pannbulor.
Att han inte kan inse sina begränsningar, ungen.

Men kul är det, att se honom göra framsteg på framsteg, och visst är man stolt över allt han redan kan. Min buse.
Självklart skulle han bli en vilde, då hans storasyster var så lugn och snäll och bara satt och traggade i hans ålder.
Klart att jag skulle få känna på en av varje sort!

Så lika, men så otroligt olika. Och jag älskar dem båda, så in i nordens.

Nix, slut på pausandet, nu är det dags att göra något vid fejset och frillan, så att jag kan lämna kidsen hos mormor&morfar så att jag kan åka och jobba!