Tystnaden.

Då Noelle har varit dålig den senaste veckan, så har hon fått ha sjuksemester hos mormor och morfar, så att jag har kunnat arbeta som vanligt.
Det var på tiden att hon fick gå tillbaka till dagis, så idag ska hon vistas på dagis, de där "arbetslösmamma-timmarna".
Men brukar det alltid vara så här tyst när hon inte är hemma?
Jag får nästan fnatt redan, och hon har inte ens varit iväg en timme.

I måndagskväll var vi på jouren, jag och lady. Då hon haft feber om kvällarna i 7 dagar, tyckte jag att det var dags att åka in och kolla igenom öronen och så vidare.
Vi kom dit, och helt plötsligt kom en vaktmästare och hämtade oss för att låsa upp på lab, så vi kunde ta en himla massa blodprover.
Jag begrep ingenting utan vi följde så snällt med.
Efter detta fick vi bara till svar att läkaren skulle kontakta Noelles läkare i Malmö för att här i Kristianstad vet de inte alls mycket om hennes sjukdom, så att vi skulle bli kontaktade under tisdagen.

Frågande gick jag därifrån, chockad över all brådska och småpanik hos personalen.
Vi som bara ville titta i öronen, och kanske en liten kik i halsen med.
Provsvaren ringde de om under tisdagen och alla var bra.
Och jag undrar fortfarande vad det var som hände. Vi som bara ville kolla upp hennes feber, vi sökte inte ens för något som har med hennes sjukdom att göra, lite gammal, hederlig feber brukar väl ändå inte ställa till med så mycket brådska!

Tjaa. Så nu vet vi fortfarande inte om hon har öroninflammation eller liknande..
Aja, det var ju väl att de erkände denna gången att de inte visste så mycket där, och ville rådfråga Malmö först. Men vad ska man fråga om feber?!

För första gången lämnade jag henne på dagis utan blöja idag. Hoppas att det fungerar lika bra där som det gör hemma! Hon är så duktig mitt lilla troll! "Mamma, jag kissinödig, snabba dej!"
Sen blir det fart på damen må ni tro. Så roande att se!

Den här åldern är absolut roligast än så länge. Alla åldrar har absolut sin charm men denna..
Nu när hon har blivit en helt egen liten person, med sina egna karaktäristiska drag, och som hon snackar. Det är aldrig en tyst sekund under dagarna när hon är vaken.. Älskade älskade barn!

Det märks hur rastlös jag blev, va?

Ha en fin dag!