fredag 9 januari 2009

Långsamt.

Saker och ting börjar långsamt ordna upp sig.
Små knutar löses sakteliga upp.
Det kommer bli bra till slut.

I know it.

Det är kärleken som leder mig.
För alltid kärleken till min familj!


Vad hade jag varit utan dig? Du är mitt liv.
För dig. Allt för dig.

1 kommentar:

Unknown sa...

Lilla bedårande Noelle! Vilken fin bild!

Tack själva för i lördags, det är alltid lika trevligt att umgås med er! :) Blev det de svarta, som du sa? De var läckra!

Fullt upp, ja! Vi får ta och ses snart du och jag så kan vi diskutera lite. Och så var det ju bion också! Om du fortf känner för det...
KRAM!