Svensk sjukvård, i ett nötskal.

Efter mycket om och men det senaste året, så har vi äntligen fått komma till öron-kliniken.
Fick akutremiss dit i torsdags, vilken lättnad att äntligen få komma dit. Träffa någon som är specialiserad, och inte bara en allmänläkare.

Ända sedan vi var och sökte första gången för hennes öron, så fick vi till svar att hon hade ju mycket vax i sina öron, samt öroninflammationer gång på gång.
I torsdags fick vi till svars att hon hade gigantiskt mycket vax i sina små öron, så hon måste ha haft otroligt ont, lillfisan. Fick även frågan om hur tusan de andra läkarna ens kunnat se in till trumhinnan att hon haft inflammationer, denna läkaren kunde inte ens se en skymt av trumhinnan...
Resultat? En arg mamma (och ni som inte har träffat en arg mamma, så kan jag berätta att hon är riktigt arg), detta kanske betyder att hon aldrig ens haft en förbaskad öroninflammation, utan hela tiden bara lidit av vaxberget som sitter där så fint.

Så kanske, möjligen har 20-30tals penicillinkurer bara varit onödigt.
Som vanligt med sjukvården i Sverige, så kollar man inte upp ordentligt, utan vi ger bara en kur penicillin så blir det bra. Yeah, right. Fortfarande vansinnig.

De försökte iallafall suga ut vaxet med någon specialsug, men det gick sådär, då detta vaxet är som en sten. Han försökte även att plocka ut det med peang, men inte heller detta lyckades.
Så nu får hon örondroppar varje morgon och kväll för att se om det kan lösas upp så de kan suga ut det på torsdag när vi fått ny tid där.
Om inte, så får de söva lilla prinsessan och rensa ut allt.

Stackars, stackars barn. Och all denna tid har jag ansetts som den nojiga morsan. En mamma vet väl för fasen när ens barn inte mår bra!


Långt inlägg om små små öron. Jag kan ju säga att jag inte litar direkt på svensk sjukvård.

Nog om det, nu sover liten, och jag och min älskade + lillebror ska snart sätta oss och kolla på "Brudens bäste man", och njuta av brieost, kex, vindruvor, kräftstjärtar och lite allt möjligt.
Ibland får man gotta sig. (läs; ofta).

Hoppas ni haft en bra helg!
Rebecca

Vårt älskade lilla hjärta..

Trots att du ibland blir arg och skäller på mig, trots att du håller oss vakna om nätterna, trots att du kan vara sur och grinig, så är du vår stjärna. Vår älskade lilla dotter.

För att alla de ljuvliga, fantastiska dagarna med dig, är värda miljontals gånger mer än de mindre roliga dagarna, eller rättare sagt stunderna.

Vad hade jag gjort utan dig? Kan inte ens föreställa mig ett liv utan dig, knappt ens en dag utan dig.
Du är mitt hjärtas kall, du är meningen med mitt liv.
Älskade, älskade hjärtat, du fyllde ett och ett halvt år igår, och jag kan knappt bärga mig av längtan till alla andra års och halvårsdagar med dig. Du gör varje dag till en fröjd, att få en stor mammakram, en stor alldeles dyngsur puss ibland, att bara få se dig gör att mitt hjärta slår tusentals volter.

Älskade Noelle, jag kommer alltid göra allt för dig.

Noelle; 19 April 2007 kl: 18:27
Dagen då ett underverk kom till världen.

Klappat och klart.

Nu är det bestämt, allt det viktigaste är fixat. Kyrka, och festlokal.
Den sextonde maj 2009 kommer jag att tacka Ja till min man. Min fina, älskade, fantastiska man!

Nu väntar 7 månader (exakt idag!) av planering, förberedelser och kreativitet.


Behöver jag säga att jag är världens lyckligaste?!

Jag har fått världens underbaraste flicka, och jag kommer att få den där mannen. Han med stort H. Han som kommer att finnas i mitt liv för all framtid!

Jag älskar dig Andreas!

Happyface.

Jag är överlycklig. Så att jag nästan svävar på moln.
Varför?

Det berättar jag en annan dag!

Swisch..

..säger det så är helgen över.
Har jobbat mina 4 dagar i sträck, ledig imorgon och sedan på det i 4 dagar till. Efter det är det äntligen dags för lite ledighet. Eller iallafall i två dagar.

Blev hämtad från jobbet för att åka till badhuset och mysa en timme, bara vi tre. Hade jättemysigt, och älskade N sprang runt och kastade sig i barnpoolen, hon blev helt tokig! Älskar att bada, tyvärr blev det ju inte så mycket sådant i somras.

Nu har de två huggtänderna i överkäken också tittat fram på N, så nu har hon fått alla tänder hon ska ha just nu, innan de sista kindtänderna kommer runt 4-årsåldern. Skönt.

Håller på för fullt att leta lösningar till varför hon vaknar om nätterna fortfarande. Efter 1½ års osammanhängande sömn är man rätt slut. Eller jag iallafall. A har ju tur som inte vaknar.
Hon började sova hela nätter när hon var 1½ månad, och gjorde det tills hon var runt 4 månader. Sedan dess är det samma sak varje natt. Någon gång då och då blir man förvånad om hon sover en hel natt, men inte är det ofta.
Jag går på den sista lilla sparlågan som finns, och har gjort det ett bra tag nu.

Testar en nygammal metod inatt, med radion på, på väldigt låg volym, för varje gång vi släcker ner här ute och går till sängs, då vaknar hon. Precis som att hon tror att hon blir kvarlämnad. Om hon bara visste att jag aldrig tänker lämna henne...
När hon var liten sov hon alltid med radion på, så detta kanske kan hjälpa. Jag hoppar absolut inte högt än, för jag har testat ALLT, flera gånger och inget har hjälpt.
Men hoppet lever än. Hon kan ju trots allt inte hålla på såhär tills hon blir 15 år.


Då jag tydligen är skrivsjuk idag så tänkte jag dela med mig av en annan nyhet, mindre intressant föer er kan tänkas, men bättre för mig.
Ännu en gång ska jag försöka leva nyttigare. Den dumma dumma colan ska inte inhandlas mer. Inte på ett tag iallafall. Bunkrat upp med galet många lättdrycker, får bara hoppas att jag står ut med huvudvärken denna gång.
Sockerberoende, jag vet.

En tatuering till är på gång, de ska ringa när den är uppritad så ska jag komma dit och godkänna den. Se ifall det är så jag vill ha den. Tatuerare är verkliga konstnärer. Och just den konstformen älskar jag, att få vacker konst inpräntad på mig för resten av livet. I like it.

Nehe nu var det dags. Om man ska få några timmars sömn inatt.

Vilja.

Varför ska det alltid finnas så mycket man vill? Varför kan jag aldrig vara nöjd med allt det underbara,fantastiska jag redan har?

Märkligt fenomen det där.

Äh. Man måste väl få drömma lite. Planera och drömma och rymma iväg i tankarna. Jag måste iallafall det.

Annars hade jag blivit totalknäpp.

Tredje gången gillt?

En dålig Noelle och en tredje penicillinkur inom tidsramen av 3½ vecka.

Dessa jäkla öron, ska kontakta öron/näsa/hals och beställa tid efter läkarens ordination, för att se om hon behöver sätta in rör.

Två dagar med 39,4-39,8 graders feber och en helt utslagen hjältinna. Imorse vaknade hon, pigg som en lärka och man kan inte ens ana att hon har varit så pass dålig.

Det tråkigaste är att hon missade sitt allra första dagisfoto. Typsikt, typiskt, typiskt. Men vad ska man göra? Får ta en himla massa foto hemma för att försöka kompensera fotoförlusten.

Hade gett allt för att kunna åka med mor och far till Dominikanska Republiken, minns så väl hur underbart det var. bägga gångerna, men framförallt november -06, då min lilla fjäril växte och frodades i min mage.

Hade som sagt gett allt för att kunna åka dit och visa henne hur underbart det är.

Allt för dig min älskade fjäril, allt.

Nu är det fikatajm, för att sen bege mig till jobbet och jobba kväll.

Ha en fin dag!

Rebecca

Bjuder på en bild på nästan hela knasiga familjen Nilsson =)