Om några få dagar fyller hon år. Då är det fyra år sedan hon, så oändligt vacker, skör och alldeles ny, fann sin givna plats i världen.
Sin givna plats i vår lilla familj, som vårt förstfödda barn.
Allting föll på plats, alla små utströdda pusselbitar fann varandra och bildade en enda stor fantastisk bild.
Idag ska hon ha kalas. För sina vänner. För det är så man gör när man fyller fyra år, då är man stor. Det har jag fått höra länge nu.
Men hur stor hon än kommer att bli, hur många födelsedagar som kommer att firas, så är hon alltid min lilla flicka.
Min lilla flicka, som längtar så efter att bli stor. Om hon bara visste hur tiden springer iväg..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar