För fem år sedan hade vi haft kontakt ett tag, framförallt via Lunarstorm, och träffats ett par gånger.
Just denna kvällen var vi på olika fester, med respektive kompisgäng.
Längtan efter varandra vann, och vi möttes upp sent, sent. En vårljummen åhusnatt, Valborg 2006.
Jag kan ha varit en aning överförfriskad efter en vild fest, och som vi alla vet brukar längtan efter en varm, trygg famn bli extra påtaglig efter ett tetrapak rebenschoppen och diverse okända shottar.
Jag följde med dig hem, till ditt pojkrum.
Ett beslut sådär i ett rusigt tillstånd, att det skulle vara du och jag.
Sedan den dagen var vi sammanlänkade, varje lediga dag spenderade vi tillsammans.
Idag är det som sagt fem år sedan, och resten är historia.
Alla pratade så mycket, att vi var unga, vilsna själar som skulle gå skilda vägar nästan direkt.
En del försökte förstöra, de allra flesta tittade skeptiskt på och pratade bakom ryggen på oss.
Och vilken tur ändå, att vi struntade i alla andra, brydde oss bara om varandra och vad vi kände, för det kändes ju faktiskt rätt!
Nu står vi här idag, starkare än någonsin. Som man och fru, som pappa och mamma.
Jag älskar dig.
- Rebecca
1 kommentar:
Ni är så fina tillsammans! Verkligen menade för varandra - ni kommer hålla ihop länge. Alltid. Tänk på att kärleken övervinner allt och att man måste jobba på dt som är inte är tipptopp så fixar ni evigheten tillsammans! All lycka till er! Ta hand om varandra ordentligt på er dag! Kram!
Skicka en kommentar