Min nya livskamrat.

Jag hade tur och hittade mig en annan Lupo.


Detta är min nya kompis, vi håller än på att bli bekanta med varandra!

Liten, söt och bensinsnål. Vi ska nog se till att bli goda vänner, han och jag.

Jag hoppas innerligt på att det där är min nya Roffe-bil...

För sent.

Nehe.

Bilen var minsann såld när jag äntligen vågade ringa (är väldigt feg när jag ska ringa om bilar osv, då det inte är min starkaste sida).

Så jag letar vidare...

Efter en god middag sitter jag och dricker lite kaffe och tittar på blocket efter bil.

Hoppas att just "den" finns där ute och väntar på mig. Då min alldeles första egna bil stolt fick bära namnet Roffe, så måste jag hitta en annan Roffe-bil.

En Roffe-bil har den där känslan, som jag aldrig har känt i någon annan bil efter, den där känslan av total frihet. Min första, alldeles egna bil.

Låter knasigt, i know, men det är sant!

Nåja.

Lilla damen har varit pigg idag, precis som hon har varit innan i veckan, men kräktes imorse igen.

Suck. Att det aldrig ska ta slut.

Men nu ikväll fick hon dock lite mat i magen, håller alla tummar och tår för att hon ska få behålla det.

Ha en fin helg, det ska vi försöka ha, trots de elaka inbitna bacillerna som inte vill försvinna.

Wifey.

Nu ska vi utplåna dessa ilskna baciller!

Sickness.

Jag är trött.

Damen har varit sjuk hela veckan, kräkts och haft diarréer om vart annat. Trodde äntligen hon skulle bli frisk idag när hon ville äta så smått, men icke.

Bacillerna finns kvar. Och kräkningarna var ett faktum.

Vi slapp iallafall bli inlagda i malmö i tisdags, det räckte med att ta prover under tiden hon är sjuk, och värdena var bra, så vi fick åka till hemmaplan igen.

Så det får så snällt bli en VAB dag imorgon igen. Hoppas hon kryar på sig under helgen

Det är ju så typiskt att när hon äntligen glidit över 12-kilos-sträcket så går hon och blir sjuk.

Men det är bara att fortsätta kämpa!

Jag har kanske hittat min lilla bil. Vi ska förhoppningsvis titta på den i helgen, och om den är så fin den ser ut på bild, så blir den min. En gul liten VW Lupo. Hur söt som helst, och bensinsnål, vilket är huvudsaken när jag nu ska pendla till Simrishamn om dagarna.

Håll tummarna!

Nu ropar soffan på mig, den vill nog kela en liten stund innan det är sängens tur.

Adios.

Just den där dagen hade jag velat stanna i.

Iallafall för ett litet slag till...

Falsklarm.

Puh!
Vi behövde inte åka till malmö idag. Det räckte med blodprov på CSK, och de visade att hon mådde bra trots allt.
Får se nu om hennes diarré blir bättre med, vi har ju fått hårda restriktioner från början vad gäller att ge henne dricka.

Men jag är glad att vi slapp åka ner och bli inlagda. SÅ glad.

Och som vanligt med den här rackarungen, så märks det inte ett dugg att hon är sjuk. Hon springer runt och grejar och har sig, trots att hon har kräkt hela natten och är jättedålig i magen.
Mirakelunge, så sant som det är sagt!

MIN mirakelunge!

Åh nej.

Min älskade lilla tjej har kräkts hela natten. Och för ett barn med hennes sjukdom, så innebär detta antagligen inläggning i Malmö idag.
Hon sover dock än, så vi får se när hon vaknar, om hon får behålla något alls.

Suck. Är så less på sjukhus, men allt för dig min prinsessa.
Det är ju trots allt fråga om liv och död...