onsdag 4 maj 2011

Nojig

Kan inte räkna på mina bägge händer hur många gånger min älskade Noelle har sövts.
Lika fruktansvärt är det varje gång, tårarna sprutar om och om igen.
Nu är det lillemans tur. Nästa fredag ska han få inopererat rör i sina små öron. Fredag den trettonde dessutom.

Han är ju så liten. Det ska bli skönt att äntligen få ett slut på hans öroninflammationer, och även hans lidande.
Men det blir läskigt och ledsamt att se honom somna in i lilla bubblan som väntar bakom masken.

Och, ni som känner Colin vet vad jag menar, hur i hela fridens namn ska han klara fastan som krävs? Hångare unge får man leta efter :)

Min plutt.




- Rebecca

2 kommentarer:

Allek sa...

Usch ja, som tur är, vet man att det är för hans egen skull, men jag förstår din oro

Kram

Unknown sa...

Förstår verkligen... Fy! Hoppas det blir bättre sen, sången slipper ha ont! Kram på er!